Imorse vaknade jag bredvid gårdagens födelsedagsbarn.

 

Jag fick höra den sötaste snarkningen jag hört i hela mitt liv. Små, nästintill ljudlösa små knorrande ljud. Det var så svårt att inte bara störtdyka ner i sängen och pussa henne och ta ett litet bett på valfri kroppsdel. Men klockan 05:00 på morgonen är det ingen vidare idé om man bryr sig någorlunda om sin vänskap.

 

Nu har jag känningar i halsen, fryser och känner mig allmänt off. Jag vet inte om det är en ny förkylning på G eller bara en liten mini-infektion, igår hade jag massiv huvudvärk hela dagen.

 

Det som irriterar mig är att detta sker när jag äntligen kommit igång med träningen. När jag tänker tillbaka så blir jag alltid sjuk när jag kommer igång med någon form av träning, är det vanligt förekommande?

Det viktigaste är bara att jag väl börjar igen när jag är helt frisk. Det är ju därför jag motionerar - för att bli friskare och starkare. Inte främst för syns skull.

 

Nu har jag också hittat ett lämpligt gym precis i närheten av mitt jobb (och på andra ställen), eftersom jag föredrar att träna innan jobbet så är det perfekt. Nu när jag har själva övningarna så spelar det ju egentligen ingen roll var jag gör dem. PT-gymmet ligger mitt inne i smeten och det är lite jobbigt de dagar jag vill ta bilen till jobbet.

 

Bettis bråkar också. Hon svarar inte på gasen som hon ska och man måste köra på låga växlar hela tiden, man måste exempelvis vara uppe typ 60 innan man växlar till 4:an annars går bilen inte framåt. Fan också. Det lär dröja innan jag kan lämna in bilen.

 

Äh, snart är det jul, det ska bli massor med mys!