Så vad gör man om man mår skit?

För ett par dagar sedan såg jag ett inslag på Stockholmsnytt. Det handlade om att det hade skett anmärkningsvärt många självmord i just Bromma och att det framförallt gällde unga personer.
Den yngsta var bara tretton år när hon/han valde att avsluta sitt eget liv.
 
En tjej var 14 år när hon efter att ha blivit dumpad av sin kille tog sitt liv. Fjorton år. Ett så otroligt onödigt spill av liv. Men det är ingen i skolan som talar om för en vad man ska göra om man mår riktigt, riktigt dåligt.
För många av oss har haft den där tryckande ångesten som är så vidrig att det känns som man inte kan andas och som att man inte kommer klara av en minut till.
 
Det är en högst verklig känsla som genererar i full panik och jag förstår att om man inte klarar av det ser självmord som en alternativ utväg.
 
Jag tror att det är viktigt att folk vet om inte bara att det finns hjälp, utan faktiskt hur man får det.
Vi får lära oss livräddning om någon har kommit till fysisk skada, men hur räddar man liv om någon mår så dåligt att denne inte längre vill leva?
 
För mig har det fungerat att, när det varit som allra värst, bara tala om för någon att jag mår så dåligt. Jag kan ringa upp mamma helt abropå inget och säga:
"Mamma jag mår jättedåligt", det kan räcka som lindring, bara att ha det ute i luften.
 
Ångesthantering är otroligt viktig att lära sig, för det kommer aldrig gå att ta bort det som generar ångest i livet, det går bara att lindra den.

Kommentarer

Namn Kom ihåg mig?

Mailadress

Bloggadress


Trackback