Eftersom min hosta tvingar mig till att vara en no-lifer just nu och för att cigg-abstinensen håller på att driva mig till vansinne så jag började spela lite Sims 3.

 

Jag gjorde en hästbrud som jag döpte till Nicole, hästen till Ebony, köpte en fet tomt och gjorde en litet hus med en enorm ridbana.

Simmen var ambitiös och älskade djur, hästen lydig, älskade att hoppa och modig.

 

Ingenting är enkelt i The Sims. Den främsta anledningen till det är för att 90% av speltiden går åt att få simmen inklusive hästfan att

- gå på toa

- äta

- duscha

 

För det gör de inte själva förrän de håller på att svälta ihjäl alternativt pissa på sig.

 

So far har de vunnit EN avancerad hopptävling, hamnat 7:a i den internationella ligan och för att bli legender måste de ha blivit etta i samtliga tre internationella grenar: hoppning, kapplöpning och terrängbana.

 

Det tar dem typ ett dygn att gå på toaletten så allt detta ska hinnas med innan både hästen och tjejen blir gamla.

 

Men så tänkte jag, Nicole måste ju fan föröka sig och skaffa en man, jag måste ju ha en unge att spela vidare på när hon går ur tiden.

Sagt och gjort, jag tog en taxi till det lyxigaste huset jag kunde hitta och där fann jag Gabb-någonting (de färdiga gubbarna har alltid så sjuka namn), lyckligtvis föll Gabb-nånting för min sims sinne för humor och de blev kära.

 

Kanon, då gifter de sig imorgon och flyttar in i hans feta lya. Han var någon form av kirurg.

Men när Nicole försöker bjuda in sin Gabb-nånting som hon faktiskt är på G med är han för upptagen och hon ombeds ringa tillbaka om 7 timmar och på kvällarna är ju hon och Ebony upptagna med att försöka bli ryttarlegender.

 

Ni förstår vad jag har att tampas med här, nu stängde jag av spelet, dels för att min dator var varm som en spisplatta efter att jag ställt in den högsta prestandan på grafikkortet men också för att jag inte orkade med dessa needy bastards.

 

 

Det vore väl tragiskt? 

Dagens tard: På pressbyrån står en kostymnisse och ska handla.

Kassörskan: "Öööh..."

Mannen: "Kikkelikakkeli"

Kassörskan: "..."

Kassörskan: "Jo, det kan jag, men det där känner jag inte igen, det måste vara någon.. eh.. speciell dialekt"

Mannen: "Huähuähuä"

 

Vi alla dog av garv.

 

Högst suspekt lunchmeny på Annas jobb.

 

...Har jag all of a sudden fått periodvis asont i ena underbenet samt i knäskålen. Any ideas?

 

Allvarligt talat. Den här bilden får mig att vilja föröka mig hejdlöst och skaffa 5 miljarder barn.

Vilken söt liten fjärt.

 

 

Fiyjo.

"Man 42-år, 186cm, ganska smal, vill träffa tjej för familjebildning, allmänna intressen".

 

Det enda jag ser är "blablabla du kommer blir mentalt instabil av tristessen det innebär att leva med mig".

Och familjebildning, det låter lite som man söker en avelsko.

 

Vissa av dem kanske är sjukt sköna personer bara att de är helt utomordentligt usla på att promota sig själva.

En del annonser innehåller även märkliga och väldigt specifika önskemål. Igår såg jag en man som sökte en bestämd kvinna som var rödhårig med fräknar.

Jag är av åsikten att man helt ska slopa specifika utseendekrav som hårfärg, för hur relevant är det för kärleken och hur många potentiella guldkorn sållar man då inte bort?

 

En annan favorit är en kvinna som avslutade en stel, tråkig annons med "Är arbetslös"

1. På vilket sätt är det relevant i sammanhanget?

2. Men för i helvete, vad gör du kvinna?!

 

 

Vidare kan man också fråga sig vem som överhuvudtaget använder sig av kontaktannonser nu finns internetdejting där man både kan se bilder på och chatta med personen innan man ses. Fast å andra sidan, om man slutar med kontaktannonser i tidningar kommer jag börja gråta. Då kommer ett av mina stora nöjen försvinna.

 

 

Men jag hoppas ändå av hela mitt hjärta att dessa torrbollar hittar en annan torrboll för kärlek och familjebildning. Alla kan ju inte vara så roliga som jag.

Detta får mig seriöst att aldrig vilja skaffa barn.

 

Jag måste bara dela med mig av en liten anekdot som utspelade sig på vårt landställe.

 

Min kära plastmor satte sig för att kissa ute på backen en tidig morgon, eftersom vi lever som savages på landet använder vi bara dass till nr 2 och pissar ute i det fria.

Vår katt, som förövrigt är extremt gosig på morgonen kom kutandes mitt när plastmorsan satt sig på backen och börjat kissa och sprang, just det - rakt under min plastmamma som just satt sig på huk och börjat pinka.

Hon klarade sig enligt uppgift med en nerkissad rygg men jag kan inte ens beskriva hur mycket jag garvade när plastmorn min med en suck berättade:

"Just det, jag råkade kissa på katten".