En magtröja, på en BEBIS?!

Det fina med att vara barn är just det faktum att man inte behöver bry sig om hur man ser ut fram till att man är ungefär 13 och troligen fram till man dör.

Men just de, runt 13 åren, då livet handlar om att leka och upptäcka. Då världen är mycket mer än vad den för ögat ser ut att vara.
En sågbock är en livs levande ponny och fantasin vet inga gränser.

Tyvärr finns det föräldrar som förvägrar sina barn detta. Som obarmhärtigt puttar dem ut i vuxenvärlden alldeles för tidigt.
Inte, för att som de påstår barnen gillar det själva. Detta handlar i högsta grad om mödrar, oftast feta och misslyckade som måste förverkliga sina innehållsfattiga liv genom sitt barn.




Det finns inget som heter att treåring själv vill spöka ut sig i obekvämt sittande klänningar och scenkläder och spökas ut med löshår, lösögonfransar och tandrader. Barn är lojala och vill göra sin mamma och pappa stolta.
Det finns en anledning till att barn som t.ex blir utsatta för övergrepp av medlemmar ur den egna familjen ofta inte berättar något av ren lojalitet. De är rädda för att denne ska hamna i fängelse.

Jag finner inga ord för vad jag tycker om morsor som trycker på sina barn sexiga vuxenkläder och uppmanar till utmanande poser. Det är så vidrigt att jag inte vill tro att det förekommer.
Hur i helvete kan man exponera sitt barn på det sättet, hur kan man ta ifrån dem den oskuldsfullhet som tillhör barndomen och som sedan aldrig mer kommer tillbaka?

Vad som också är än mer bisarrt med detta är att skönhetstävlingar för barn är till största del en amerikansk företeelse (förvånande). När flickorna är barn är det helt okej att klä upp dem i porriga kläder, men så fort de når tonåren ska de enligt deras fanatiskt kristna föräldrar leva i kyskhet fram till de är 32 år och gifta.
Jag tittade på ett avsnitt av Dr. Phil där man lämpligt nog hade bjudit in en hysterisk frireligiös pastor för att diskutera ungdomars sexualitet.

Mammorna bedrövades av en mamma som tillhandahöll kondomer till sin 16-åriga dotter som varit tillsammans med sin kille i 2 år och var sexuellt aktiv och pastorn gapade på om vikten av avhållsamhet.
Det är helt okej att spöka ut sin treåring i lösbröst och stay-ups, men gud nåde om ungen när den sedan blir äldre klär sig i kortkort och har sex.

De ska inte ha barn, de ska inte ha djur. De kan få en docka att leka med, men fan inte förstöra barn på det vedervärdiga sätt som de faktiskt gör.
Jag blir spyfärdig, de här barnen kommer troligtvis aldrig bli trygga med sig själva utan bli helt beroende av bekräftelse utifrån.

Och det, mina vänner, är jävligt farligt.

Jag är faktiskt benägen att hålla med. Jag höll på med nagelförlängningar förut och tyckte det var jättesnyggt, men taste changes with time och nu älskar jag korta, välvårdade naglar med ett fint lack på.


Jag försökte mig på en hemmagjord nagelförlängning back in the days,
jag tyckte själv att det blev skitsnyggt men så här i efterhand kan
man med lätthet iaktta hur förjävligt det såg ut.

Hur gick det nu med finnen? Undrar säkert ni med spänd förväntan.
Jag lyckades med viljestyrka att inte klämma den och den försvann sedan av sig själv. Slutet gott, allting gott!

Jag var ju hos frissan för två dagar sedan. Jag har frisörfobi just därför att frisörer gärna klipper för glatta livet och förvandlar ens hårsvall till en liten page.
Jag valde att klippa en stripig snedlugg runt ansiktet som blev jättefin.
Frisören valde till mitt förtret att klippa av en bra bit av mitt hår. Visst blev det fint, men jag fick ärligt talat lite panik när jag gick därifrån för jag vet vilken evinnerlig tid det tar för håret att växa ut igen.


Så här fint hårsvall hade jag 2008, jag vet inte var
det tog vägen om jag ska vara ärlig.


Blir faktiskt nästan gråtfärdig när jag ser den här
bilden.


2010 ville jag förändra mig och färgade håret
askblont, frisyren blev skitsnygg och frisören
behöll det rätt bra på längden.


Sedan fick jag en flipp och ville ha mörkare hår, men
feg som är vågade jag inte mer än slinga håret
vilket resulterade i den här korta och tigerkaksslingade
frippan. Jag fick också för mig att "låta frisören ta allt slitet".
Never again.


Detta är hur mitt hår såg ut innan
jag klippte det den här gången.
Frågan är hur jag ska få tillbaka mitt
svall från 08, har fått massor av tips
och jag tänker testa allt.

Nu är det bara att vänta, och jag ska försöka att hålla efter det och toppa var tredje månad så jag slipper höra att det är så slitet att man måste raka av alltsammans.

Imorgon är det nyårsafton för er som inte har noterat detta.
Den ska firas hos bror och vänner, som valde att haka på mig till min stora glädje!

Så imorgon ska jag och Anna en snabb sväng till Farsta för att hämta ut ett plagg som min snälla faster har lagt undan åt mig, köpa accessoarer och sedan drar vi hem till henne för att ordna middagen och fixa oss.

Vad jag ska ha på mig på nyår får ni, ca 2,5 läsare som följer bloggen - se efter nyår! Men jag kommer vara fruktansvärt het.

Jag har nog inte berättat om vår katt som har förvandlats till djävulen herself. Jag misstänker att det är en borderline-katt eftersom hon först hoppar upp i min famn, gosar, gnider sig och spinner - för att i nästa sekund anfalla min hand och bita mig.

Nu har pappa och hans fru åkt iväg över helgen - och lämnat mig med katten!
Jag är fan rädd för att åka hem, nu har hon inte haft sällskap på typ 10 timmar och kommer sannolikt vara helt fucked när jag kommer hem.
Hur kan man som förälder vara så oansvarig att man lämnar sin dotter i klorna på en psyksjuk katt?
Låt oss hoppas att jag har ögonen kvar imorgon, annars känns det som lösögonfransarna är köpta helt i onödan.

Schysst med en finne precis vid mungipan. Klämmer man den ser det ut som man har herpes. Låter man det vara ser det också förjävligt ut. I feel trapped.

Nu har jag bokat tid för klippning imorgon, vi får se vad det blir men jag har lite idéer, längden ska jag behålla i alla fall. Hur mycket längd det nu blir kvar, frisörer har gärna en förkärlek för att cutta av halva håret.

Jag föreslog för karln att jag skulle göra en britney och raka av allt, det tyckte han lät som en bra idé.


Klippningen jag gjorde sist, skitsnygg, tyvärr är lugg väldigt svårskött
och är i princip bara fin när man kliver ut från salongen.

Sedan har jag, i ytlighetens tecken också köpt en ögonfransförlängning via groupon. Har hört att det är något man gärna inte ska göra fler gånger eftersom det sliter på de naturliga fransarna. Men en gång vill jag gärna testa, man behöver piffa upp sig så här i vintertider.
Det räcker gott och väl med att man är likblek och bitter.

Idag tänkte jag försöka få pappa att vi kan övningsköra ut till ridskolan där jag vill börja. Skulle vara trevligt att se sig omkring lite och träffa personalen som jobbar där.

Skulle Karim.matmor18 vänligen sluta ringa mig på skype varje gång jag loggar in.
Jag vet inte vem i helvete du är men jag vet i alla fall att jag inte vill prata med dig.


Är det en sån här matmor som skypeterrar mig?

Jag är väldigt glad att Elin tvingade ut mig på mellandagsrean idag för jag hittade ett par kap.
Jag och Elin slöt en pakt innan shoppingens början att inte handla något som inte var på rea. För det skulle ändå finnas kvar efter rean och vi ville undvika onöda impulsköp - vilket vi lyckades med.

Jag får beklaga de keffa bilderna med blixten i min fläckiga spegel men jag orkade inte anstränga mig nämnvärt.


Svinsnygga shorts.




Den här tweedkavajen är helt klart favoriten bland alla fynd,
sitter som en smäck med riktigt fina detaljer!


Underbar skjorta och mig halvnäck genom tyget.


En helt vanlig skjortjävel


Jätteballa örhängen och en ny mascara för 75 riksdaler.
Accessoarer kan man inte få för mycket av enligt mig, det går att
pigga upp vilken tråkig outfit som helst med fina detaljer.

Jag älskar enfärgade halvtråkiga outfittor som kombineras med en klase
snygga, stora ringar och ett noga utvalt nagellack.

Jag måste ha varit snäll i år för jag fick väldigt mycket julklappar.
Väldigt mycket bra julklappar, bland annat ett presentkort hos frisör
av min snälla bror, och ett presentkort på en smyckesbutik på nätet (www.edblom.com) av min syster där jag har suttit och beställt hem tre smycken idag.

Av min andra bror fick jag en serietidning, en av mina favoriter, Carpe Diem, vi har exakt samma seriehumor.




Och till sist, pyjamasen jag fick av mormor och som jag testade igår.
Jag fick flashbacks till barndomen, så jävla mysigt att krypa ner i denna
kärringpyjamasen.

Nu har jag fyllt min ytlighetskvot känner jag. Ciao.

Jag har tjatat i säkert 5 år att jag saknar ridningen så mycket och att jag så gärna vill börja. Men inget händer, så idag intresseanmälde jag mig på min gamla ridskola där jag gick när jag var 14. Det var en himla bra ridskola, jag minns ärligt talat inte varför jag slutade.
Jag antar att tonårshormonerna gjorde andra saker mer spännande.

Men nu ska jag alltså upp i sadeln igen på riktigt och bli en bra ryttare, jag ser fram emot det oerhört mycket!


Jag försöker ta mig upp på Rexon i somras

Jag har ju haft tankar om att jag ska bli medryttare, men det är ett alldeles för stort ansvar att axla om man är så ringrostig som jag. Jag skulle rida hästen illa och det är varken bra för mig eller hästen.

Det lät som att det fanns en del platser kvar i de olika grupperna, så förhoppningsvis blir jag uppringd i veckan för att åka på provridning. Det ska bli så kul!

En anledning till att jag väntat är för att det är så dyrt. 3000 per termin, men nu kände jag bara "fuck it". Det är mitt intresse, det gör mig lycklig och är bra för kropp såväl som för själen. Då är det väl investerade pengar.

Imorgon är det julafton.

Som vanligt gick min plan att köpa alla julklappar i november käpprätt åt fanders. Så jag ska ut och handla dem idag efter jobbet tillsammans med alla andra stresspellar.

Men imorgon är det julefrid får vi hoppas, jag slipper allt vad matlagning och fixande heter eftersom jag jobbar (cause I'm a sneaky bastard), men jag får i alla fall ägna mig åt det jag gillar mest - nämligen slå in julklapparna.

Pappa och frugan hans har jul-pimpat lägenheten till max med en jättefin gran och dekorationer över allt. Det är lite julfeeling trots att snön lyser med sin frånvaro, och trots att jag är sämst på jul överhuvudtaget, inte ens ätit en lussebulle i år.

Karln befinner sig någonstans i Amazonas djungler, eller på kusten. Vilken av dom är oklart eftersom han är avklippt från omvärlden just nu. Och jag saknar så att jag nästan kreverar.

Utan Jane, ingen Tarzan.

Ska förövrigt kolla om det finns några platser kvar på min gamla ridskola nu efter jul.
Operation skaffa sig ett liv har just påbörjats.

Det tog emot i varje cell i min kropp att skriva det där inlägget. Usch.
Svensklärarna i det här landet gör inte sitt jobb som de ska, eller så är det generationen som är förlorad, något utav det.

Detta blev min försenade födelsedagspresent från Anna. Den är i vitguld och hon har en likadan i platina.
"För att jag vet att vi kommer hålla ihop livet ut." Jag började nästan böla. Nästan, om det inte hade varit för "Little big planet" som gick i bakgrunden där hennes gubbe pga en bugg såg ut att jucka frenetiskt på min, samt tidningspapperbläckfisken som guppade i bakgrunden.

En sak jag skäms lite att erkänna är att jag är heltorsk på förlovningar och bröllop.
En riktig jävla sucker för romantik. Jag hade lätt gått med på en fjortisförlovning för 5 år sedan om dåvarande killen gått ner på knä, lätt.

Idag vill jag givetvis förlova mig när jag och min partner menar allvar och gör det för att vi vet att vi vill leva livet tillsammans (som med mig och Anna), så det lär inte hända än på ett tag men jag längtar till den dagen i smyg.



Idag var jag hos Elin hela dagen, meningen var att vi skulle baka men istället blev det som alltid - mycket kaffe och mycket babbel.
Elin färgade min utväxt, numer tonar jag håret eftersom det är så mycket bättre än att hålla på och bleka, vilket egentligen är helt onödigt när man är så blond som jag - och resultatet blir precis lika bra.

Jag jobbar fram till den 26:e, dvs julafton och juldagen. Inget som stör mig då det är självvalt, jag jobbar hellre jul än nyår, dessutom kan jag ju ändå fira julen när jag kommer hem från jobbet.

Förövrigt har jag börjat läsa igen, det är ju helt fantastiskt! Jag hade glömt bort hur grymt det är att läsa böcker, how could I?!
Problemet är bara att jag läser ut böckerna så djävulusiskt fort att jag avverkar en bok i veckan, sedan kan det ta en evighet att hitta en ny jag fastnar för.

Så om någon därute läser detta inlägg och har någon bra, verklighetsbaserad bok ni kan rekommendera - hit me!

Förövrigt körde jag som en jävla gud idag. Hoppas att jag gör det på nästa uppkörning också.

(Jag har valt att censurera ansikten/namn på de bilder jag laddat upp. Tyvärr är originalen inte det.)

Det finns en sport där nästan samtliga utövare verkar lida av någon allvarligt psykisk åkomma. Jag talar om hästsporten. Det finns ingen sport där lagandan är så kass och där folk är så elaka mot varandra som inom just ridning.

När jag gick på ridskola fick man stänga av läktaren under lektionerna. Innan hade man kunnat sitta där och kolla på andra som hade lektion om man hade tråkigt eller väntade på sin egen, men inte längre eftersom tjejerna som satt där inte kunde hålla käft och langade ut spydiga kommentarer då och då.

Själva idén med en lektion är just att man ska lära sig, vilket är lärarens uppgift. Till slut blev stämningen så dålig att man helt enkelt förbjöd folk att sitta där lektionstid.

Det finns enligt mig två faktorer till varför det är så;
1) Ridning är en dyr sport, en termin på ridskola går på runt 3000kr. Tjejerna som rider är ganska ofta bortskämda pappas flickor.
2) Det är nästan bara tjejer som rider. Av någon anledning har man misslyckats i att lära småtjejer laganda utan det mesta går på att trampa på och se alla andra tjejer som potentiella rivaler.

"Stötta" och "hjälpa" finns inte i vokabulären på ridskolorna. Gör någon fel pekas det genast ut och kommenteras. Och ridlärarna ser mellan fingrarna på allt, de orkar väl inte bry sig om vad som händer utanför lektionstid.

På bilddagboken, eller daiviews som sidan nu heter, finns en grupp som heter "Hiss eller Diss" där någon laddar upp bilder på olika ryttare och under skriver man "Hiss" eller "Diss" beroende på om ryttaren har fin sits, snygga eller fula ridkläder etc.

Konstigt, det är en häst ditt aber.

Men det stannar inte där, en tjej fick en bild uppladdad på sig med orden "Diss, har blablabla blivit gulhårig eller?" man går alltså på personangrepp.

Man länkar också till en skvallerblogg där folk snokar reda på saker om folk inom ridningen. En tjej har diabetes, en annan har skaffat pojkvän och så fortsätter det i all oändlighet. De roar sig med att sprida rykten och förtal om varandra om helt meningslösa saker.



Men var är föräldrarna då?
Tyvärr är föräldrarna lika kokta som deras ungar. Det är de som har avlat fram dessa monster. Mammorna är överspacklade kärringar i rosa rysch-pysch med fruktansvärda ålderskomplex och två meter metallicmålade lösnaglar som sitter på läktaren och gapar.
Och i pappornas värld finns inte att deras lilla fjun är en elak ungjävel, det är alla andra det är fel på.

Jag ska lära min dotter att lösa bråk med fistfights istället för att frysa ut och snacka skit om folk.
Och skulle hon bli hästintresserad tänker jag försöka få in henne på western.


Kanske ska ägna fritiden åt att lära sig stava?

Givetvis finns det hästtjejer som inte är som jag nämnt ovanstående, har bland annat många kollegor som rider och som är helt underbara, men tyvärr finns det många som beter sig som arslen och det finns nog ingen ungdomssport med så utbredd mobbing som just ridsporten.
Och ingen sport där det görs så lite för att lösa det.

Ibland skäms jag för att vara tjej. Ärligt talat.

Min kollega satt bakom mig och fixade med ett fotoalbum som hon ska ge till sin mamma i julklapp. Hon visade mig en hemsida där man kan göra fotoböcker av sina facebookbilder. Då plötsligt slog det mig vad mitt nästa projekt är; jag ska naturligtvis pula ihop fotoalbum!

När jag gjorde Villes album var jag i extas (nej, jag har inget liv.) det var såå kul att sitta och pyssla och fixa fina fotoalbum. Jag har mängder av bilder som jag kan göra album av, Peruresan till exempel, så tråkigt att ha de på datorn.

Ett annat projekt är också att börja på min bok, men till det behöver jag en laptop, jag kan inte sitta ute i vardagsrummet och skriva den. I need privacy. Sen ska jag också snygga till bloggdesignen lite, inte för att mitt nylle inte är vackert nog, men designen i övrigt är rätt dull.

Så fort jag kommer hem ska jag ladda upp alla bilder på www.fujidirekt.se, en jättebra framkallningssida som jag använt mig av förut.
Jag ska pyssla bort hela vintern. Det är vad jag ska göra.
Och jag sätter inte lilltån utanför dörren om jag inte absolut måste förrän i april någongång.

Igår körde jag upp. Och failade totalt.

Jag har kört flera månader fläckfritt, det sitter i ryggmärgen men mina nerver klarade inte trycket.
Jag ville så gärna klara det och var så rädd för att misslyckas att jag grät hela uppkörningen. Uppkörningsledaren frågade om jag ville ta en bensträckare. Det ville jag inte. Jag ville bara tillbaka, i mitt huvud var det redan kört.

Jag körde sämre än när jag först började övningssköra, jag krackelerade.

När uppkörningen var över tog jag emot papperet och ville bara ut ur bilen. Sedan satte jag mig på parkeringen och då brast det.
Allt jobbigt jag burit inom mig rann ut tillsammans med tårarna längs mina kinder. Allt som jag lägger på lager istället för att ta itu med forsade ut.

Jag är så trött på allt just nu. Jag är trött på mörkret, trött på pissväder, trött på att ge av mig själv och få en bråkdel tillbaka, trött på ovisshet, trött på att bli kallad tråkig för att jag inte vill spendera min fredagkväll ute i pissregnet, trött på oro.
Samtidigt är jag också tacksam. Tacksam för att tiden går fort och det kommer gå snabbt till våren, tacksam för min underbara familj som stöttar mig i vått och torrt, för att jag har julafton och nyår att se fram emot.

Sedan är jag också rädd. Jag är rädd för att jag ska falla i glömska och för att jag är den enda av oss som längtar.
Den känslan är förmodligen värst.

När jag var 12 år gammal reggade jag mig på hemsida som då hette "Vilda Webben". Ingen snuskig sida som namnet kanske antyder, utan en helt vanlig community där folk kunde skriva till varandra.
Jag blev medlem för att jag ville skriva med en av pappas väninnor som jag hade fin kontakt med.

Jag gjorde en sida, la upp en suddig webcambild på mitt ansikte och utbytte mail med den här kvinnan.
Responsen jag fick från männen där var sjuk. Män mellan 30 och 50 började bomba mig med mail.
De skrev komplimanger, att jag såg mogen ut för min ålder och gick ganska snabbt in på sexuella saker. Ett tonvis gubbar ville träffa mig IRL och ha sex.

Men 12-åring!

Aldrig under hela min tid som internetanvändare har jag fått så mycket mail som då.
Lyckligtvis var jag en förståndig tolvåring som förstod att dessa män var helt jävla sjuka i huvudet och svarade inte på mailen.

Nu har jag skrivit till ecpat online angående en 65-årig gubbe som addade mig på MSN för ett antal år sedan.
Han sa att han var pensionerad modellfotograf som gärna fotograferade tjejer bara för skojs skull.
Jo tjena, men jag började chatta med honom för att luska ut mer om hans intentions och låtsades att jag gick på hans historia.

Ganska snart blev jag addad av en 14-årig "tjej", som sa sig vara vän med denna gubbe. "Hon" hade visningsbilder på "sig själv" och då och då också bilder där "hon" sög kuk exempelvis.
Hon hade också statusar som t ex: "Om ni fyller på mitt kontantkort får ni se mig naken"
"Älskar gubbkuk" och "Sven ("modellfotograden)" är huur snäll som helst".

Jag hoppas vid gudarna att ingen naiv liten tjej därute sväljer hans historia, eller tror på den här tjejens existens. Lyckligtvis är dagens tonåringar långt mer erfarna kring det här med internet och förstår ganska snabbt om något inte stämmer.
Men det finns säkert en och annan som tyvärr går på dessa lögner.

Så om någon stöter på en liknande äcklig pedofiljävel som jag nämnde ovan, gör en insats och varna andra alternativt anmäl till ecpat. Dom ska fan inte komma undan.

Nu har jag fått arslet ur vagnen och blivit stolt orangutangfadder.

http://www.wwf.se/insamlingsportal/fadderskap/1370367-ge-bort-fadderskap gå in där om ni också är intresserade!
Det kostar 2 ciggpaket i månaden, do it!

Förövrigt händer inget kul, min karl leker Tarzan någonstans i amazonas djungel och jag sitter här i slasket utan att vara bitter.
I helgen blir det en hög dos av mys, idag ska jag mysa med Carro, imorgon ska jag med pappa till IKEA, sedan blir det mys med Elin.

Det kan behövas så här i vintermörkret.

• Min pojkvän ska enligt utsago se ut som en spetälsk
• Imorse när jag åt min macka upptäckte jag ett stort hårstrå och var en HÅRsmån från att kaskadspy

Mitt liv är ett äventyr.