Portugal!
Nationaliteter jag traffat hittils;
Brazilien, Portugal, Tyskland, Finland, Frankrike, Argentina, Schweiz, Osterrike, USA, ganska spannande!
Anyway, nar jag kom hit pa onsdagen gick jag i princip bara och la mig, men forst shit-chattade jag med alla pa hostelet for att lara kanna folk lite, riktigt skona manniskor, de flesta backpackers.
Ar man pa hostel ar man aldrig ensam, bara om man vill, det ar skont att kunna valja.
Torsdagen: Det var da det var dags for min ridtur, jag kollade runt lite pa stan innan jag akte till Azambuja dar stallet lag.
Kom till en flaschig gard med massor av Lusitanohastar.
Sjalva ridturen var harlig men faktiskt ganska laskig. Jag red ett 5-arigt sto som kande alla mina svagheter i ridningen (det ar den del) och blev darmed ganska stirrig.
Jag hade inte sa mycket kontroll och han jag red ut med red en hingst som var helt spattig.
Det blev en kort galopp kan jag saga, och flera ganger var jag nara att ramla av.
En skon adrenalinkick med andra ord, turen blev dock lite kortare eftersom det borjade sporegna mot slutet = hastarna fick annu mer damp.
Mina kulinariska upplevelser pa torsdagen blev ingen hojdare, forst at jag en wrap som smakade bajs och nar jag kom tillbaka fran ridningen var jag helt utsvulten, sa jag tog det forsta jag hittade vilket var Subway.
Att den mackan blev acklig var iofs mitt eget fel, men jag blev i alla fall matt.
Sedan motte jag upp alla pa Hostelet, dar det ju alltid ar drag.
Jag drack en drink, sen blev det cola for mig resten av kvallen (boring me) men ni vet ju alla hur mina baksmallor blir och jag hade ju ett viktigt mission idag - shopping!
Trots mitt nyktra tillstand blev kvallen jattetrevlig, och vid 2 nar de andra gick ut krop jag ner i sangen.
I mitt dorm bor bara jag och en till, en socially awkward tysk och sitter och babblar pa skype och skriver powerpointpresentationer dagarna i anda.
Det anda han har sagt ar vilken sang som ar hans och att nar han bodde i bergen var de minsann 40 pers som fick dela pa en toa (ang att vi ar manga, framforallt tjejer som delar pa toan. LULZ)
I rummet bredvid bor 2 svenska tjejer och ett tyskt par. Den tyska killen ar ocksa ganska socially awkward. Nar jag kom pa onsdagen stod han inne pa toan som ligger bredvid min sovplats och ba:
"Euuhh I haveeu problem with my lense". Sa dar stod han och petade sig i ogat halva natten.
Lucky for me somnar jag valdigt latt sa det storde inte sa mycket.
Idag har jag shoppat heeela dagen! Jag blev alldeles till mig nar jag sag alla roliga affarer och de bra priserna sa jag har varit fullkomligt galen.
Sedan at jag lunch pa nagon turistrestaurang, jag at det basta Portugal har att erbjuda - Mushroomsteak, sa JAVLA gott, det ar helt enkelt en mor biff i en svingod svampsas. Nom nom.
Ikvall ska nagra i dormet ovanfor mig ha middag, och jag ska bidra med den svenska specialiten - smulpaj med vaniljglass, hoppas jag lyckas bara, har gjort det en enda gang i mitt liv typ.
Nu ar jag hur som haver hemma, jag mar fantastiskt bra, jag satt precis pa utegarden och malade naglarna for ikvall, for da ska vi ut, och da ska jag folja med.
Och just det, vadret - det ar runt 18 grader (well, alla har klar sig som det ar 30 minus med sina tjocka vinterjackor, jag struttar runt i shorts och solglajjer) och det regnar ibland, men det ar typ nagon duggskur da och da, i ovrigt ar vadret jatteskont har!
Hoppas ni far en underbar helg sa ses vi snart, puss pa er :)
Segt.
Men herregud vad segt tiden kan gå ibland!
Slutar om 40 minuter, nu vill jag verkligen bara iväg till Arlanda och checka in så jag kan luta mig tillbaka.
Jag har ingen vidare resfeber, ser bara oerhört mycket fram emot att få sova på flyget, är så ofantligt trött.
Slutar om 40 minuter, nu vill jag verkligen bara iväg till Arlanda och checka in så jag kan luta mig tillbaka.
Jag har ingen vidare resfeber, ser bara oerhört mycket fram emot att få sova på flyget, är så ofantligt trött.
Heading for Lisboa.
Vill inleda med GRATTIS PAPPA PÅ FÖDELSEDAGEN. Han och John befinner sig på Rhodos just nu så jag tror han kommer få en underbar födelsedag.
Anyways, idag är det min tur att fly landet, 19:00 går planet till Lissabon, känns verkligen inte som jag ska åka, det hela var rakt igenom en impulsgrej för att komma bort lite.
Det blir jag och min enorma "weekend"-väska, eftersom det regnar måste jag ha lite utrymme för eventuella shoppingfynd.
Jag har nämligen insett att jag har med mig aslite kläder, knappt några ombyten alls, jag måste ha slagit i huvudet väldigt hårt, men när jag satt där helt utmattad och svettig för att jag inte kunde bestämma mig för vad jag skulle packa ner tänkte jag:
"Nej, detta är fan min semester, den ska inte vara kravfylld eller stressig" och så tryckte jag ner lite random plagg, det finns ju affärer så det går nog ingen nöd på mig.
Oavsett väder eller brist på varierande outfits så ska det bli underbart att komma bort lite, och återvända med en massa ny härlig energi (å fy, jag låter som typ Blossom Tainton, HURTBULLE!)
Kärlek till er, som alla estetmuppar skriver.
Anyways, idag är det min tur att fly landet, 19:00 går planet till Lissabon, känns verkligen inte som jag ska åka, det hela var rakt igenom en impulsgrej för att komma bort lite.
Det blir jag och min enorma "weekend"-väska, eftersom det regnar måste jag ha lite utrymme för eventuella shoppingfynd.
Jag har nämligen insett att jag har med mig aslite kläder, knappt några ombyten alls, jag måste ha slagit i huvudet väldigt hårt, men när jag satt där helt utmattad och svettig för att jag inte kunde bestämma mig för vad jag skulle packa ner tänkte jag:
"Nej, detta är fan min semester, den ska inte vara kravfylld eller stressig" och så tryckte jag ner lite random plagg, det finns ju affärer så det går nog ingen nöd på mig.
Oavsett väder eller brist på varierande outfits så ska det bli underbart att komma bort lite, och återvända med en massa ny härlig energi (å fy, jag låter som typ Blossom Tainton, HURTBULLE!)
Kärlek till er, som alla estetmuppar skriver.
Bipolär 14-åring.
I övermorgon åker jag till Portugal. Tyvärr kommer vädret bli skit och det grämer mig faktiskt.
Det ska bli ca 15 grader och regn. H-e-l-a tiden, jag blev så ledsen när jag såg det, jag som älskar solen.
Hur som helst får jag komma bort, det tror jag gör mig gott för just nu känner jag mig som en bipolär 14-åring. Känslorna åker bergochdahlbana, från den ena ytterligheten till den andra, antingen ligger och jag och bölar i kudden, andra struttar jag av lycka.
Det beror på flera olika saker som har hänt, som jag ju inte kan skriva här (även om det hade varit förbannat skönt att ventilera just nu, känns som jag ska explodera)
Hur som helst, jag ska försöka se positivt på den här resan, det finns ju alltid museum att strosa runt på.
Förövrigt är min bloggdesign fortfarande jätteful, bakgrunden ser ju helt hideous ut, problemet är att jag inte kan bestämma mig för något färg/stiltema och då hamnar designandet på is lite.
När jag kommer hem tänkte jag göra en liten vårrenovering på mitt yttre. Det blir bland annat fransförlängning och lite annat smått och gott.
Jag kan meddela att jag har hittat en frisör som jag litar på - min kollega. Hon tog mina toppar på rasten för ett par dagar sedan, håret blev fantastiskt fräscht!
Hon har varit frisör i många år men drabbades tyvärr av astma och fick då sadla om i karriären, det är vi glada för (inte att hon fick astma då såklart!)
Det ska bli ca 15 grader och regn. H-e-l-a tiden, jag blev så ledsen när jag såg det, jag som älskar solen.
Hur som helst får jag komma bort, det tror jag gör mig gott för just nu känner jag mig som en bipolär 14-åring. Känslorna åker bergochdahlbana, från den ena ytterligheten till den andra, antingen ligger och jag och bölar i kudden, andra struttar jag av lycka.
Det beror på flera olika saker som har hänt, som jag ju inte kan skriva här (även om det hade varit förbannat skönt att ventilera just nu, känns som jag ska explodera)
Hur som helst, jag ska försöka se positivt på den här resan, det finns ju alltid museum att strosa runt på.
Förövrigt är min bloggdesign fortfarande jätteful, bakgrunden ser ju helt hideous ut, problemet är att jag inte kan bestämma mig för något färg/stiltema och då hamnar designandet på is lite.
När jag kommer hem tänkte jag göra en liten vårrenovering på mitt yttre. Det blir bland annat fransförlängning och lite annat smått och gott.
Jag kan meddela att jag har hittat en frisör som jag litar på - min kollega. Hon tog mina toppar på rasten för ett par dagar sedan, håret blev fantastiskt fräscht!
Hon har varit frisör i många år men drabbades tyvärr av astma och fick då sadla om i karriären, det är vi glada för (inte att hon fick astma då såklart!)
Kaoz.
Så, nu har jag ordnat lite i den här "vackra" designen. Just nu känns det som att det är för jävla mycket på schemat.
Jag jobbar varje dag fram till att jag åker till Lissabon, vilket jag gör dirren efter jobbet.
Nu är ju den här planeringen visserligen mitt eget fel, någonstans ska jag klämma in att packa och tvätta alla mina kläder.
Och komma på vad jag ska packa.
Äh, jag ska inte klaga, jag får miljöombyte, men just nu känns allt lite smått kaosartat tbh.
Jag jobbar varje dag fram till att jag åker till Lissabon, vilket jag gör dirren efter jobbet.
Nu är ju den här planeringen visserligen mitt eget fel, någonstans ska jag klämma in att packa och tvätta alla mina kläder.
Och komma på vad jag ska packa.
Äh, jag ska inte klaga, jag får miljöombyte, men just nu känns allt lite smått kaosartat tbh.
ADD - va e de?
(Observera att jag inte är någon doktor, jag reserverar mig för diverse faktafel och detta är baserat på mina personliga åsikter.)
1. Vad beror ADD på?
2. Hur yttrar sig ADD?
3. Vad ska man göra om man misstänker att en själv eller någon annan lider av ADD?
4. Medicin eller inte?
5. Andra hjälpmedel i vardagen
6. Efterord
7. Länkar
1. Vad beror ADD på?
ADD eller "Attention Deficit Disorder" är en neurologisk funktionsnedsättning som utmärks av bristande uppmärksamhet.
Forskarna är inte helt överrens vad exakt som orsakar ADD, det finns en del olika teorier, men den mest sannolika är att ADD beror på fel i dopaminflödet i hjärnan.
Dopaminet spelar en viktig roll kring bland annat beteende, kognition, frivillig rörelse, motivation och belöning, sömn, humör, uppmärksamhet och inlärning.
Man tror att receptorerna som ska slussa dopaminet emellan nervreceptorerna inte fungerar helt som de ska.
Det gör att istället för att allt dopamin når fram till den andra receptorn så gör bara ett fåtal det.
ADD är ärftligt och men troligtvis spelar miljön också in en del i uppkomsten av ADD.
2. Hur yttrar sig ADD?
En person med ADD har troligen fått höra "men gud vad lat du är" eller "vad slö du är, du kan ju inte avsluta någonting". Det är så sjukdomen ter sig tyvärr.
Personen som lider av ADD kan verka sinnesslö och lat, men sanningen är att det där med att "ta sig i kragen" är tämligen omöjligt får en person med diagnosen.
Här följer de typiska symptomen
Ofta lättdistraherad av yttre stimuli - nu måste läxan bli klar, en fluga på fönstret! Så fort något händer runtomkring tappar man fokus, det går inte att fortsätta koncentrera sig på det man ska.
Ofta svårt att följa instruktioner från andra - jag hör vad du säger, men jag förstår inte. Instruktioner innehåller ofta mycket information, så fort det blir för mycket tappar man tråden och allting blir en enda gröt i huvudet.
Svårt att bibehålla uppmärksamhet - well, här har vid det huvudsakliga problemet, man kan vara hur intelligent som helst, men det går inte, trots massiva ansträngningar inte att behålla fokus på en och samma sak. Fruktansvärt frustrerande!
Verkar ofta inte lyssna på vad som sägs - det går inte om det är minsta lilla rörelse i bakgrunden eller om något annat händer samtidigt
Tendens att tappa bort saker som är nödvändiga för uppgifter eller aktiviteter - det beror inte på att man skiter i huruvida hemmanycklarna försvann för tredje gången denna veckan, blir det för mycket blir allt en gröt. Återigen.
Svårt att organisera målinriktade aktiviteter
Växlar ofta från en oavslutad aktivitet till en annan - det slutar ofta med 100 halvfärdiga uppgifter, uppmärksamheten räcker bara till att slutföra en mikrodel, sedan tappar man fokus och kan inte få tillbaka den.
Till dessa följer också en rad andra problem såsom depression och låg självkänsla. Tänk er själv att alltid få höra att man är lat eller trevlig när i själva verket hela ens vakna tid går åt till att anstränga sig för att inte vara det?
Eller att inte förstå vad det beror på?
Ett stort problem är att ADD, till skillnad från ADHD inte upptäcks lika lätt utan avfärdas som ren lathet. Ett barn som studsar upp och ner är ganska lätt att se och upptäcka att något inte står rätt till.
En person som däremot är tystlåten och lugn är det svårare att se på att personen kan ha en bakomliggande diagnos till beteendet.
3. Vad ska man göra om man misstänker att en själv eller någon annan lider av ADD?
Om man själv misstänker sig lida av ADD ska man kontakta sin vårcentral eller husläkare för en remiss. Det finns psykiatrimottagningar där man utreder ADD. Dock får man räkna med en lång väntetid, det kan tyvärr röra sig om flera år om man har otur.
Om man misstänker att en närstående har ADD är min personliga åsikt - säg det rakt ut! De allra flesta blir oerhört lättade när de får reda på att det faktiskt finns en förklaring till problemet.
Det finns också dem som kan bli förolämpade, det är väl inget fel på mig?!
Ofta när man talar om diagnoser av den här typen förs tankarna direkt till SÄR-klasserna på lågstadiet eller låg intelligens.
ADD har absolut ingen koppling till intelligens what so ever. Tyvärr är det många lärare som tror att folk med ADD är korkade p.g.a deras bristande uppmärksamhet och därav dåliga resultat i skolan, men det beror på okunskap, som hos de allra flesta.
4. Medicin eller inte?
För mig var medicineringen som att vakna upp ur en 18 år lång koma. Plötsligt kunde jag sitta och slutföra en hel skoluppgift oavsett hur många flugor som surrade på fönsterbläcket eller hur många som stod och babblade i bakgrunden.
Jag vaknade pigg på morgnarna, istället för att ligga medvetslös till klockan 15:00 på dagarna och därtill behöva en powernap på 2 timmar per dag.
Jag kunde lyssna, ta in och fokusera på min omvärld. Jag kunde gå upp på morgnarna. Ingen var lyckligare än jag.
De vanligaste medicinsorterna för ADD är antingen concerta eller ritalin, två liknande preparat som innehåller ('metylfenidathydroklorid') som är ett centralstimulerande medel och anses ha strukturella likheter med amfetim. Medicinen ökar dopamintillförseln och därmed kompenserar upp för de dopaminer som inte når fram som de ska.
Men ADD/ADHD-medicin är ju knark!
Allt kan missbrukas, för en person som har låga dopaminnivåer blir medicinen naturligtvis inget knark utan innebär att vi hamnar på samma nivå som folk runtomkring oss. Detta torde enligt mig vara helt logiskt, men tyvärr är det många - framförallt föräldrar, som förvägrar sina barn med ADD eller ADHD medicin.
Var och en får bestämma över sin kropp, och bara för att man har diagnosen innebär inte att man inte måste ta medicin, men som barn är det ens föräldrar som bestämmer och du kan peta i din unge hur mycket omega-3 du vill, du kommer aldrig någonsin förstå vilken frustration det vardagliga livet framkallar när man har ADD.
Det som för andra kommer per automatik är något vi måste anstränga oss för. Detta gör att energin nätt och jämnt räcker till de mest basala saker, sedan är man helt slut i huvudet.
Min personliga åsikt är att man åtminstone ska erbjuda sitt barn medicinering. Om barnet mår dåligt av medicinen ska man givetvis avbryta. Men att förvägra barnet den möjligheten är enligt mig bara grymt.
5. Andra hjälpmedel i vardagen
Medicinen ger en sjujäklarns skjuts, jag skulle vilja påstå att den åtgärdar i alla fall 95% av mitt problem.
Har man inte tillgång till medicin eller känner att man behöver mer hjälp än så finns det alltid en massa tricks, ganska enkla sådana för att göra vardagen lättare.
Det är kanske lite retardvarning, men väldigt fungerande! Mina topp 3 är:
- Bocka av listor, ovärdeliga, så att man får en översikt på saker man ska göra och vet vad man redan gjort
- Kalender, kalendern ska inte bara användas till läkarbesök utan där kan man skriva ner precis allt. Ringa banken, fika med vem det nu är, kolla upp någonting. På så sätt missas ingenting och allt blir mycket enklare.
- Förberedelse, att förbereda saker gör allt så himla mycket enklare. T.ex slänga fram kläderna man ska ha dagen efter i en hög på stolen. Då slipper du ta av din dyrbara hjärnkapacitet att kuta runt och leta kläder halva morgonen (vi är ju redan virrpannor på morgonen som det är)
Jag kan också varmt rekommendera att man om man har ADD går i någon form av terapi. Helst KBT-inriktad. Medicinen hjälper mot mycket men tyvärr inte mot den låga självkänsla som ADD:n ofta orsakar.
6. Efterord
Till sist vill jag säga att även om du har ADD ska du inte se dig allt för begränsad i livet. Det mesta handlar om att hitta strategier som underlättar vardagen. De flesta tar medicinen i ca 5-6 år, vissa längre andra behöver den inte lika länge.
Oavsett hur fin situation ser ut så finns hjälp att få och när du väl har din diagnos och medicin är det bara att köra på. Jag har uppnått alla mål jag har strävat efter, ibland kan jag känna en liten sting av sorg att min ADD upptäcktes så sent som den gjorde, det hade besparat mig mycket problem.
Å andra sidan är det löst nu, bättre sent än aldrig.
Har du barn som visar symptom på ADD, gå för fasiken till läkaren, det kommer bespara ditt barn väldigt mycket problem om det visar sig att så är fallet.
7. Länkar:
http://adhd-npf.com/vad-ar-add/
http://sv.wikipedia.org/wiki/ADHD
http://www.coaching-center.se/tag/attention-deficit-disorder/
1. Vad beror ADD på?
2. Hur yttrar sig ADD?
3. Vad ska man göra om man misstänker att en själv eller någon annan lider av ADD?
4. Medicin eller inte?
5. Andra hjälpmedel i vardagen
6. Efterord
7. Länkar
1. Vad beror ADD på?
ADD eller "Attention Deficit Disorder" är en neurologisk funktionsnedsättning som utmärks av bristande uppmärksamhet.
Forskarna är inte helt överrens vad exakt som orsakar ADD, det finns en del olika teorier, men den mest sannolika är att ADD beror på fel i dopaminflödet i hjärnan.
Dopaminet spelar en viktig roll kring bland annat beteende, kognition, frivillig rörelse, motivation och belöning, sömn, humör, uppmärksamhet och inlärning.
Man tror att receptorerna som ska slussa dopaminet emellan nervreceptorerna inte fungerar helt som de ska.
Det gör att istället för att allt dopamin når fram till den andra receptorn så gör bara ett fåtal det.
ADD är ärftligt och men troligtvis spelar miljön också in en del i uppkomsten av ADD.
2. Hur yttrar sig ADD?
En person med ADD har troligen fått höra "men gud vad lat du är" eller "vad slö du är, du kan ju inte avsluta någonting". Det är så sjukdomen ter sig tyvärr.
Personen som lider av ADD kan verka sinnesslö och lat, men sanningen är att det där med att "ta sig i kragen" är tämligen omöjligt får en person med diagnosen.
Här följer de typiska symptomen
Ofta lättdistraherad av yttre stimuli - nu måste läxan bli klar, en fluga på fönstret! Så fort något händer runtomkring tappar man fokus, det går inte att fortsätta koncentrera sig på det man ska.
Ofta svårt att följa instruktioner från andra - jag hör vad du säger, men jag förstår inte. Instruktioner innehåller ofta mycket information, så fort det blir för mycket tappar man tråden och allting blir en enda gröt i huvudet.
Svårt att bibehålla uppmärksamhet - well, här har vid det huvudsakliga problemet, man kan vara hur intelligent som helst, men det går inte, trots massiva ansträngningar inte att behålla fokus på en och samma sak. Fruktansvärt frustrerande!
Verkar ofta inte lyssna på vad som sägs - det går inte om det är minsta lilla rörelse i bakgrunden eller om något annat händer samtidigt
Tendens att tappa bort saker som är nödvändiga för uppgifter eller aktiviteter - det beror inte på att man skiter i huruvida hemmanycklarna försvann för tredje gången denna veckan, blir det för mycket blir allt en gröt. Återigen.
Svårt att organisera målinriktade aktiviteter
Växlar ofta från en oavslutad aktivitet till en annan - det slutar ofta med 100 halvfärdiga uppgifter, uppmärksamheten räcker bara till att slutföra en mikrodel, sedan tappar man fokus och kan inte få tillbaka den.
Till dessa följer också en rad andra problem såsom depression och låg självkänsla. Tänk er själv att alltid få höra att man är lat eller trevlig när i själva verket hela ens vakna tid går åt till att anstränga sig för att inte vara det?
Eller att inte förstå vad det beror på?
Ett stort problem är att ADD, till skillnad från ADHD inte upptäcks lika lätt utan avfärdas som ren lathet. Ett barn som studsar upp och ner är ganska lätt att se och upptäcka att något inte står rätt till.
En person som däremot är tystlåten och lugn är det svårare att se på att personen kan ha en bakomliggande diagnos till beteendet.
3. Vad ska man göra om man misstänker att en själv eller någon annan lider av ADD?
Om man själv misstänker sig lida av ADD ska man kontakta sin vårcentral eller husläkare för en remiss. Det finns psykiatrimottagningar där man utreder ADD. Dock får man räkna med en lång väntetid, det kan tyvärr röra sig om flera år om man har otur.
Om man misstänker att en närstående har ADD är min personliga åsikt - säg det rakt ut! De allra flesta blir oerhört lättade när de får reda på att det faktiskt finns en förklaring till problemet.
Det finns också dem som kan bli förolämpade, det är väl inget fel på mig?!
Ofta när man talar om diagnoser av den här typen förs tankarna direkt till SÄR-klasserna på lågstadiet eller låg intelligens.
ADD har absolut ingen koppling till intelligens what so ever. Tyvärr är det många lärare som tror att folk med ADD är korkade p.g.a deras bristande uppmärksamhet och därav dåliga resultat i skolan, men det beror på okunskap, som hos de allra flesta.
4. Medicin eller inte?
För mig var medicineringen som att vakna upp ur en 18 år lång koma. Plötsligt kunde jag sitta och slutföra en hel skoluppgift oavsett hur många flugor som surrade på fönsterbläcket eller hur många som stod och babblade i bakgrunden.
Jag vaknade pigg på morgnarna, istället för att ligga medvetslös till klockan 15:00 på dagarna och därtill behöva en powernap på 2 timmar per dag.
Jag kunde lyssna, ta in och fokusera på min omvärld. Jag kunde gå upp på morgnarna. Ingen var lyckligare än jag.
De vanligaste medicinsorterna för ADD är antingen concerta eller ritalin, två liknande preparat som innehåller ('metylfenidathydroklorid') som är ett centralstimulerande medel och anses ha strukturella likheter med amfetim. Medicinen ökar dopamintillförseln och därmed kompenserar upp för de dopaminer som inte når fram som de ska.
Men ADD/ADHD-medicin är ju knark!
Allt kan missbrukas, för en person som har låga dopaminnivåer blir medicinen naturligtvis inget knark utan innebär att vi hamnar på samma nivå som folk runtomkring oss. Detta torde enligt mig vara helt logiskt, men tyvärr är det många - framförallt föräldrar, som förvägrar sina barn med ADD eller ADHD medicin.
Var och en får bestämma över sin kropp, och bara för att man har diagnosen innebär inte att man inte måste ta medicin, men som barn är det ens föräldrar som bestämmer och du kan peta i din unge hur mycket omega-3 du vill, du kommer aldrig någonsin förstå vilken frustration det vardagliga livet framkallar när man har ADD.
Det som för andra kommer per automatik är något vi måste anstränga oss för. Detta gör att energin nätt och jämnt räcker till de mest basala saker, sedan är man helt slut i huvudet.
Min personliga åsikt är att man åtminstone ska erbjuda sitt barn medicinering. Om barnet mår dåligt av medicinen ska man givetvis avbryta. Men att förvägra barnet den möjligheten är enligt mig bara grymt.
5. Andra hjälpmedel i vardagen
Medicinen ger en sjujäklarns skjuts, jag skulle vilja påstå att den åtgärdar i alla fall 95% av mitt problem.
Har man inte tillgång till medicin eller känner att man behöver mer hjälp än så finns det alltid en massa tricks, ganska enkla sådana för att göra vardagen lättare.
Det är kanske lite retardvarning, men väldigt fungerande! Mina topp 3 är:
- Bocka av listor, ovärdeliga, så att man får en översikt på saker man ska göra och vet vad man redan gjort
- Kalender, kalendern ska inte bara användas till läkarbesök utan där kan man skriva ner precis allt. Ringa banken, fika med vem det nu är, kolla upp någonting. På så sätt missas ingenting och allt blir mycket enklare.
- Förberedelse, att förbereda saker gör allt så himla mycket enklare. T.ex slänga fram kläderna man ska ha dagen efter i en hög på stolen. Då slipper du ta av din dyrbara hjärnkapacitet att kuta runt och leta kläder halva morgonen (vi är ju redan virrpannor på morgonen som det är)
Jag kan också varmt rekommendera att man om man har ADD går i någon form av terapi. Helst KBT-inriktad. Medicinen hjälper mot mycket men tyvärr inte mot den låga självkänsla som ADD:n ofta orsakar.
6. Efterord
Till sist vill jag säga att även om du har ADD ska du inte se dig allt för begränsad i livet. Det mesta handlar om att hitta strategier som underlättar vardagen. De flesta tar medicinen i ca 5-6 år, vissa längre andra behöver den inte lika länge.
Oavsett hur fin situation ser ut så finns hjälp att få och när du väl har din diagnos och medicin är det bara att köra på. Jag har uppnått alla mål jag har strävat efter, ibland kan jag känna en liten sting av sorg att min ADD upptäcktes så sent som den gjorde, det hade besparat mig mycket problem.
Å andra sidan är det löst nu, bättre sent än aldrig.
Har du barn som visar symptom på ADD, gå för fasiken till läkaren, det kommer bespara ditt barn väldigt mycket problem om det visar sig att så är fallet.
7. Länkar:
http://adhd-npf.com/vad-ar-add/
http://sv.wikipedia.org/wiki/ADHD
http://www.coaching-center.se/tag/attention-deficit-disorder/
Födelsedagar, SPA och shopping.
Mina föräldrar fyller lägligt nog år med en veckas mellanrum (hejdå all lön) nej då. Men eftersom jag ville ge båda något riktigt speciellt fick mamma en SPA-dag på Hotell Havsbaden i Grisslehamn.
Något jag varmt kan rekommendera för alla som vill åka bort, med sin partner eller sin käresta.
I priset ingår; inträde till SPA:t, frukost, lunch och en 50 minuters behandling.
Frukost med utsikt
Utsikten från SPA-delen
SPA-delen
Mys
Det var mammas födelsedag det, och näst på tur är pappa. Eftersom han är på Rhodos när han fyller år tänker jag ge hans present idag. Tänker inte skriva än vad det är men jag vet att han kommer bli sjukt glad.
Idag har jag varit "ledig". Började med att röja hela rummet för att sedan göra klart alla engelska B uppgifter som jag kommit efter med. Fullt upp med andra ord, sedan jobbar jag ju fram till det att jag åker till Lissabon, så det gäller att få klart allt viktigt nu.
I Farsta körde jag min sedvanliga turbushopping. Som de flesta vet ligger shopping långt ner på min lista av favoritsysslor, så jag går som en orkan genom affärerna, kollar snabbt om det är något jag vill ha och skyndar sedan ut.
Jag hade nästan gett upp innan BikBok hookade mig rejält, dessa fina saker hittade jag där;
En skitsnygg väska som jag inte kunde låta bli.
Härligt sliten, lite mer rockig marintröja.
Den här färgen blev jag kär i på en gång, nu syns den inte så bra
på min keffa mobilkamera, men den är korallrosa i alla fall, skitsnyggt
att ha till jeans, som jag ju alltid har på mig.
Dagens outfitta:
Pappas för stora färgglada sockor som stack upp från conversen och
till det en rutig skjorta samt ett hår som gud glömde.
Porrigt med andra ord.
Det var allt för mig, den snygga headern har jag inte orkat fixa till än. Fast jag tycker den nuvarande är rätt snygg i och för sig.
Något jag varmt kan rekommendera för alla som vill åka bort, med sin partner eller sin käresta.
I priset ingår; inträde till SPA:t, frukost, lunch och en 50 minuters behandling.
Frukost med utsikt
Utsikten från SPA-delen
SPA-delen
Mys
Det var mammas födelsedag det, och näst på tur är pappa. Eftersom han är på Rhodos när han fyller år tänker jag ge hans present idag. Tänker inte skriva än vad det är men jag vet att han kommer bli sjukt glad.
Idag har jag varit "ledig". Började med att röja hela rummet för att sedan göra klart alla engelska B uppgifter som jag kommit efter med. Fullt upp med andra ord, sedan jobbar jag ju fram till det att jag åker till Lissabon, så det gäller att få klart allt viktigt nu.
I Farsta körde jag min sedvanliga turbushopping. Som de flesta vet ligger shopping långt ner på min lista av favoritsysslor, så jag går som en orkan genom affärerna, kollar snabbt om det är något jag vill ha och skyndar sedan ut.
Jag hade nästan gett upp innan BikBok hookade mig rejält, dessa fina saker hittade jag där;
En skitsnygg väska som jag inte kunde låta bli.
Härligt sliten, lite mer rockig marintröja.
Den här färgen blev jag kär i på en gång, nu syns den inte så bra
på min keffa mobilkamera, men den är korallrosa i alla fall, skitsnyggt
att ha till jeans, som jag ju alltid har på mig.
Dagens outfitta:
Pappas för stora färgglada sockor som stack upp från conversen och
till det en rutig skjorta samt ett hår som gud glömde.
Porrigt med andra ord.
Det var allt för mig, den snygga headern har jag inte orkat fixa till än. Fast jag tycker den nuvarande är rätt snygg i och för sig.
I have no idea what I'm doing.
Som ni ser håller jag fortfarande på att punda med designen. Lucky me har fått tag på ett jättesnäll webdesignskillad person som hjälper mig.
Jag kör sista finishen efter helgen eftersom jag åker till Tallinn med alla galningar på mitt jobb. Flyget går nästan direkt efter jobbet.
Ibland visar sig min ADD lite mer än vanligt, det är främst när jag är stressad.
Imorse letade jag först efter min plånbok, efter jag hittat den letade jag efter mitt pass (samtidigt som jag svor och skrek "JAG TAR FAN LIVET AV MIG SNART" något som roade min bror väldigt mycket. När jag slutligen hittade mitt förbannade pass tappade jag bort jackan som jag precis haft på mig.
Bror, som skulle skjutsa mig till jobbet idag satt i soffan och halvsov/garvade åt mig.
Men jag lyckades samla ihop mig själv och alla mina tillhörigheter tillslut, sedan blir det Torsk på Tallinn. Dock saknar vi en Lasse Kongo, då hade resan blivit episk.
Jag kör sista finishen efter helgen eftersom jag åker till Tallinn med alla galningar på mitt jobb. Flyget går nästan direkt efter jobbet.
Ibland visar sig min ADD lite mer än vanligt, det är främst när jag är stressad.
Imorse letade jag först efter min plånbok, efter jag hittat den letade jag efter mitt pass (samtidigt som jag svor och skrek "JAG TAR FAN LIVET AV MIG SNART" något som roade min bror väldigt mycket. När jag slutligen hittade mitt förbannade pass tappade jag bort jackan som jag precis haft på mig.
Bror, som skulle skjutsa mig till jobbet idag satt i soffan och halvsov/garvade åt mig.
Men jag lyckades samla ihop mig själv och alla mina tillhörigheter tillslut, sedan blir det Torsk på Tallinn. Dock saknar vi en Lasse Kongo, då hade resan blivit episk.
Vad tycks?
...Om min nya design?
Nej allvarligt talat, jag har bara släppt den för tillfället, fy fan, ingenting går ju för bövelen som man vill, så nu får den se helt retarded ut till jag orkar ta tag i det igen.
Men trots detta är det ganska kul att fixa och pyssla med. Jag lär mig lite för varje gång.
Idag fick jag två glada nyheter. Den ena kan jag inte skriva här, den andra är att jag ska ut och skumpa på hästryggen i Portugal!
Eftersom jag redan har sett stora delar av själva staden som beger jag mig en bit utanför och tar en långtur på hästryggen. Ska bli jättekul!
Nej allvarligt talat, jag har bara släppt den för tillfället, fy fan, ingenting går ju för bövelen som man vill, så nu får den se helt retarded ut till jag orkar ta tag i det igen.
Men trots detta är det ganska kul att fixa och pyssla med. Jag lär mig lite för varje gång.
Idag fick jag två glada nyheter. Den ena kan jag inte skriva här, den andra är att jag ska ut och skumpa på hästryggen i Portugal!
Eftersom jag redan har sett stora delar av själva staden som beger jag mig en bit utanför och tar en långtur på hästryggen. Ska bli jättekul!
Designfan.
Detta med bloggdesign är lite som när man skulle göra något i syslöjden. I huvudet hade man en bild av en high fashion tygväska, resultatet blev en sned och vind tygboll med helt sneda sömmar som såg att vara ett verk av en fyraåring.
Det var anledningen till att jag gjorde tygpåsar under hela tiden jag gick på syslöjden, fram till att jag slutade i 9an. Och nej, de blev aldrig snyggare, de såg lika jävla fula ut då.
Nu har åtminstone börjat förstå mig på kodningen, hur man ändrar bredd, vad som är skillnad på kod och stilmall etc. men det är fortfarande vissa saker som är friggin impossible. Resultatet matchar inte idéerna i mitt huvud, men det får gå så länge, just nu är jag ganska trött på designskiten.
Idag blir det slappedag här hemma, det har hänt en hel del dramatik så ingen orkar företa sig några större projekt. Själv har jag tagit ett bad, målat naglarna, plockat i ordning på rummet och valt ut morgondagens outfitta (något som är bra med tanke på att hjärnverksamheten inte funkar på morgonen och frontalkrockar med min fåfänga, jag vill se piffig ut men hjärnan lyckas inte kombinera ihop ett lyckat resultat).
Nu ska jag smörja in mig och hoppa ner i myskläderna innan bror kommer med vår matdelivery.
Livin like a rockstar.
Det var anledningen till att jag gjorde tygpåsar under hela tiden jag gick på syslöjden, fram till att jag slutade i 9an. Och nej, de blev aldrig snyggare, de såg lika jävla fula ut då.
Nu har åtminstone börjat förstå mig på kodningen, hur man ändrar bredd, vad som är skillnad på kod och stilmall etc. men det är fortfarande vissa saker som är friggin impossible. Resultatet matchar inte idéerna i mitt huvud, men det får gå så länge, just nu är jag ganska trött på designskiten.
Idag blir det slappedag här hemma, det har hänt en hel del dramatik så ingen orkar företa sig några större projekt. Själv har jag tagit ett bad, målat naglarna, plockat i ordning på rummet och valt ut morgondagens outfitta (något som är bra med tanke på att hjärnverksamheten inte funkar på morgonen och frontalkrockar med min fåfänga, jag vill se piffig ut men hjärnan lyckas inte kombinera ihop ett lyckat resultat).
Nu ska jag smörja in mig och hoppa ner i myskläderna innan bror kommer med vår matdelivery.
Livin like a rockstar.
Anledningen till att min design blir så jävla ful.
...Och lite för att jag inte fattar ett shit av dessa fotoredigeringsprogram.
Så trött.
Så jävla trött på folk som bara skiter i sina problem, själv tampas jag med mina demoner men vissa verkar bara skita totalt i sina issues och låter omgivningen ta alla smällar.
För det är ju så, att du själv kan sätta skygglapparna på och bara rusa vidare.
Men tar man sig aldrig någonsin en titt över axeln och se hur mycket det förstör för alla runtomkring.
Fy fan.
För det är ju så, att du själv kan sätta skygglapparna på och bara rusa vidare.
Men tar man sig aldrig någonsin en titt över axeln och se hur mycket det förstör för alla runtomkring.
Fy fan.
No.
Jag blev inte nöjd. Går tillbaka till den gamla så länge.
Fibblar med designen
Ja man har väl sett snyggare designer under sin livstid, men jag är inte klar än to my defense, men jag börjar fasike få kläm på detta (ja okej, designen itself är givetvis snodd och kefft modifierad) men jag börjar få grepp om kodningen, vi ska se vad jag kan få till.
Cuteness overload
Kan inte jag bara få kramas med 50000 såna här?!
Oh the irony Janne
Det är av den här anledningen jag tycker det är eminent att vår allas Jan Guillou föregår med gott exempel och åker ner till Afrika och pangar Elefanter.
För det får man om man är europé och rik, eller?
Nedan följer hans försvarstal.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/janguillou/article14151737.ab
Vuxen på riktigt?
Då har man en fast anställning, körkort och snart bil.
Det enda som fattas är ica-kort och eget boende (men det egna boendet väntar jag gärna med) dels för att jag är så sällskapssjuk. Man blir det när man har växt upp i en familj om 6 i en fyra. Dessutom vill jag ju ha pengar över att resa och så vidare.
Bilen bidde en Nissan Primera som vi köpte av en nära vän tillika bilmeck, inredningen kommer givetvis gå i babyrosa, ska beställa hem sätesklädsel som jag har hittat och göra den till en riktig brud-kärra, it's gonna be awesome!
Det ska bli skönt att komma iväg till Lissabon. Känner att jag behöver bryta vardagsmönstret en aning och kanske komma på var jag vill resa och hur framtiden ska se ut.
Sommaren kommer i alla fall bli dedikerad till Småland större delen. Ni fattar inte hur mycket jag längtar.
Det enda som fattas är ica-kort och eget boende (men det egna boendet väntar jag gärna med) dels för att jag är så sällskapssjuk. Man blir det när man har växt upp i en familj om 6 i en fyra. Dessutom vill jag ju ha pengar över att resa och så vidare.
Bilen bidde en Nissan Primera som vi köpte av en nära vän tillika bilmeck, inredningen kommer givetvis gå i babyrosa, ska beställa hem sätesklädsel som jag har hittat och göra den till en riktig brud-kärra, it's gonna be awesome!
Det ska bli skönt att komma iväg till Lissabon. Känner att jag behöver bryta vardagsmönstret en aning och kanske komma på var jag vill resa och hur framtiden ska se ut.
Sommaren kommer i alla fall bli dedikerad till Småland större delen. Ni fattar inte hur mycket jag längtar.
...
Idag är en dag när alltid suger pitt.
Trots att solen lyser ute.
Hur får man motivation att träna?
Allvarligt talat, hur fan får motivationen?
Jag tycker det är så tråkigt att jag nästan överväger att bli ett fetto istället.
Nej okej, så som jag lever nu blir jag inget fetto, men fatta vad nice med lite tighta muskler.
Sen tar det ju 100 år innan resultatet kommer, jag kanske ska testa åtminstone?
Jag tycker det är så tråkigt att jag nästan överväger att bli ett fetto istället.
Nej okej, så som jag lever nu blir jag inget fetto, men fatta vad nice med lite tighta muskler.
Sen tar det ju 100 år innan resultatet kommer, jag kanske ska testa åtminstone?