Protips för att må bättre

När det handlar om förändring av sig själv så tror folk ibland att man hurtfriskt ska bli "en ny människa". Men det ska man verkligen inte, man ska vara sig själv med alla ens unika sidor. Däremot ska man bryta eventuella destruktiva mönster och beteenden som får en att må dåligt och som sätter krokben för en själv?
 
Hur gör man då?
Well, för det första får man vara förberedd på att det inte kommer gå över en natt. Det har gjort mig besviken under tiden jag jobbat med mig själv, jag är en otålig person och jag ville helst att allt skulle förändras igår.
 
Här kommer några tips för er som lever med ångest eller flaws som får er att snubbla i livet.
 
1. Sök hjälp.
En terapeut/psykolog kan hjälpa en att se saker ur ett mer övergripande perspektiv, man ser inte skogen för alla träd, det är extremt svårt att se sig själv utifrån många gånger. Man tror att man kan, men ofta har man helt fel.
Terapeuten har inget trollspö som hon eller han viftar med och så är du botad, däremot kan de hjälpa dig att förstå dig själv, varför du agerar samt reagerar på ett visst sätt i vissa situationer. När du förstår det är du halvvägs redan.
Hittar man rätt terapeut kan man prata om allt, av naturliga skäl undanhåller man vissa saker för folk i sin omgivning, här kan du släppa ut allt.
 
Note: Jag rekommenderar inte att gå till en kurator om man behöver proffessionell hjälp. De passar bra för folk med lite mindre problem som vill babbla av sig, men väldigt få har utbildning för att hantera mer avancerade problem och ångestproblematik.
 
2. Backlashes ingår.
Du kanske har harvat runt i samma mönster i 10 år, det vore konstigt om man inte föll tillbaka i samma spår minst en gång. Det tar tid, att falla tillbaka är helt normalt och ingen anledning att bli arg eller besviken på sig själv. Bara det faktum att man kämpar med sig själv är nog att ge en stor eloge till sig själv. Se framstegen istället för när du misslyckas.
One step forward two steps back.

Note: Det är aldrig, någonsin, ever meningslöst att jobba med sig själv, när rösten i huvudet säger "detta är meningslöst, jag kommer aldrig att bli bättre", kör in något i truten på'n. Kom ihåg att man oftast inte märker framstegen själv, eftersom det sker i smygande takt.
 
3. Lär dig älska dig själv.
Wooah, detta är det svåraste. Vi är så vana att hacka på oss själva för allt och inget. Ingen är hårdare mot dig själv än just du. Återigen, det kommer inte gå över en natt, det är som att lära känna en ny person. Vem är jag? Vad vill jag?
Det låter flummigt och kanske lite svårgreppat, men egentligen är det ganska enkelt.
När du lär dig älska dig själv så minskar behovet av att racka ner på andra och känslor som missunnsamhet och avundsjuka. Du är den viktigaste personen i ditt liv.
 
Note: Detta tar också tid, det får man räkna med. Jag har jobbat på det i snart 2 år och knappt kommit halvvägs. Medvetenheten är viktigast, att man gör sitt bästa för att hålla igen eventuella negativa röster från sitt inre, det finns också en hel drös bra böcker, själv kan jag rekommendera "Självkänsla nu" av Mia Törnblom.
 
4. Omge dig av fantastiska människor
Ödsla för guds skull ingen tid på människor som suger ur dig livskraften eller trycker ner dig. En riktig vän ska lyfta upp dig, i alla lägen, och du ska givetvis göra samma tillbaka.
Missunnsamma, nedlåtande vänner - ner i papperskorgen utan att passera gå. Ägna mycket tid med familjen och folk som får dig att garva så tårarna spruta.
 
Note: Givetvis ska du behandla dessa guldkorn till vänner lika bra tillbaka. Kvalitét före kvantitet.
 

5. Man behöver inte vara att urballat psykfall för att söka hjälp.
"Men, du är den mest stabila i den här familjen, ska du gå hos psykolog" sa min mamma lite skämtsamt när jag började gå i terapi för ca 2 år sedan. Själv gjorde jag det i förebyggande syfta och för att bota till synes oförklarlig ångest som behaga dyka upp lite när som.
Som mest har jag 3 olika terapiformer rullande, det tunga artilleriet som jag kallar det, men man kan aldrig satsa för mycket på sitt inre. Ingen skulle väl chilla runt med en lunginflammation och tänka "äähh, skit i det", vårda ditt inre också!
 
Note: Det finns massvis med olika terapiformer och psykologer. KBT-inriktad terapi är troligen den som är bäst lämpad för beteendeförändring och ångesthantering, där fokuserar man mer på det som ligger framför en, snarare än ens förflutna samt får verktyg hur man ska göra här och nu.
Det där får man känna av själv, det viktigaste är att du trivs, ibland behöver man bearbeta sitt förflutna också. Alla terapeuter går man inte ihop med, känn efter och byt tills du är nöjd, men tänk på att förändringen måste komma från dig, om du inte slutat få ångest efter 2 sessioner är det inte terapeuten det är fel på, utan återigen det tar tid.
 
6. Det är skillnad på personlighet och beteendemönster.
Om du är en sprallig liten spillevink betyder det inte att du ska trycka undan/ta bort det, det är ju din personlighet!
Är du däremot förhållandeberoende och får kraftig ångest av att vara ensam och kastar dig mellan relationer för att du inte klarar dig själv - då är det inte din personlighet, utan ett beteende som får dig att må dåligt.
Om du är en pladdermaja, en våghals, en lugn och filosofisk person, omfamna det, det är ju härliga du!
Men om du är konflikträdd och den konflikträdslan får dig att missa en massa en roligt i livet och sätter käppar i hjulet för ditt välmående och dina relationer, ja då är det inte ett personlighetsdrag utan snarare ett beteendemönster som går att ändra på och den förändringen kommer få dig att må bättre.
 
7. Hitta din egen ångestdämpning.
Som helst inte innefattar allehanda droger, alkohol eller skärsår i armarna, inte sagt utifrån ett moraliskt perspektiv utan för din egen skull.
Vissa springer, vissa lyssnar på musik, vissa ringer en vän - jag skriver! Ångest är inget farlig men fruktansvärt obehagligt, det ska man inte förringa. Ibland kan det hjälpa att bara låta ångesten flöda igenom kroppen, låta den få ha sin gång så försvinner den sedan. Ibland kan det räcka att bara berätta för någon att man mår piss.
 
Note: Svår ångest och panikångest är föremål för akutpsykiatrisk vård givetvis.
 
Till sist - slå inte så hårt på dig själv, att jobba med dig själv handlar om att förlåta dig själv för sina tillkortakommanden, lära dig älska dig själv och jobba för ett härligare liv. Det låter oerhört hurtfriskt och cheesy, men det är faktiskt sant.
Dåliga beteendemönster gör inte dig dålig, det är troligen en försvarsmekanism som du har utvecklat men som inte längre fungerar så bra utan stjälper snarare än hjälper.
Dessa ska du förändra för att du vill, för att du älskar dig själv och du vill ta hand om dig själv. Glöm för bövelen inte det.

Kommentarer

Namn Kom ihåg mig?

Mailadress

Bloggadress


Trackback