Speaking of which, fasen vad svårt det är att hålla kontakten med nära och kära!

Jag har konstant dåligt samvete för mellan jobb, övningsskörningar etc är det alltid någon som faller mellan stolarna. Det innebär inte nödvändigtvis att jag skiter i den personen - tiden räcker helt enkelt inte till.
Och inte blir det bättre för att mitt arbete går ut på att sitta 8 timmar och dagen i telefon, när jag sedan går hem är jag inte alltför sugen att sitta och babbla ännu lite mer i en lur.

De få lediga dagar som finns har man ändå upp till hakan att göra. Ringa samtal man inte kan under jobbtid, fixa och dona med papper, tvätta kläder, städa.

Det blir inte bättre av att man har svårigheter att hålla reda på många olika saker. När jag bor hos mamma pratar jag knappt med pappa, och bor jag hos pappa pratar jag knappt med mamma.

Hur gör man egentligen för att portionera ut sig själv till alla? Och hur gör de personer med en miljard vänner? Klarar man att hålla stadig kontakt med vart och en, örat måste för fasen brinna upp av allt telefonbabbel och hur har man tid att umgås med alla?