När det kommer till att festa på krogen (åtminstone i Sverige, allrahelst Stockholm) finns en liten enemy till festandets extas. Den fienden kallar jag otaggandet, och detta fenomen uppkommer ett antal gånger under kvällen och fullständigt trashar lusten att festa.



Fas 1: transportsträckan.
Man befinner sig på en förfest och har skitkul. Man kör ölspel, jag har aldrig, pratar och har kul. Plötsligt kommer någon partypooper med den eminenta idén att dra ut på krogen.
Vägen från festen till tunnelbanan är okej, de flesta dricker på vägen, men det är när man entrar tunnelbanan som feststämningen bara dör.
Tjejen som nyss dansade på bordet har sjunkit ner i sätet och stirrar halventusiastiskt ut genom fönstret. Ett 20 minuters halvhjärtat försök att upprätthålla den stämning som fanns på förfesten, ofta utan resultat, vilket leder oss vidare till fas 2.

Beslutsfasen:
Här ska ett sällskap på kanske 15 personer bestämma var man ska gå någonstans. 15 viljor, 15 smaker, men framförallt - man ska komma överrens om ett ställe där alla, ibland i varierande åldrar kan komma in. Tillsammans med fas 1 börjar folk inte bara bli nyktra, otaggade utan nu också - irriterade.

När man slutligen kommit fram till ett ställe där man ska gå in, och sannolikt tappat en del av sällskapet som hellre vill dra hem eller någon annanstans kommer man till den tredje fasen
Köfasen:
Namnet säger allt, vi har alla varit där, i synnerlighet på hösten/vintern krävs det inte en lång stund i den här fasen för att bara vilja vända om och gå hem. Eftersom alla står på rad har man heller ingen vidare kontakt med resten av sällskapet, de flesta står bara och stampar otåligt i väntan på att komma in. En väntan som kan bli väldigt lång.

Den fjärde fasen är;
Kötillbaren-fasen
Här står det helt tillnyktrade sällskapet i kö för att få den första drinken på minst en timme, en lång, svettig, trång kö som ökar irritationen ännu mer, och här är det stor risk att stora delar av sällskapet splittras om man är på ett stort ställe. Hälften har säkerligen också glömt mobilen i jackan som hänger i garderoben. Good luck att få ihop alla igen.

När alla dessa faser passerats så brukar i regel mer än hälften av sällskapet dragit någon annanstans, stuckit hem eller helt enkelt försvunnit.
Att ha en utgång med ett stort sällskap är nästintill omöjligt om man inte befinner sig på exempelvis en finlandsfärja där folk inte kan försvinna någonstans mer än till hytten.

Här smiter ingen någonstans minsann!

Det jag lärt mig under mina 4 år på krogen är följande;
Har man svinkul på förfesten - stanna där! Det blir troligtvis inte roligare ute på krogen utan tvärtom.


En hemmafest är mycket mer social och man kan fortfarande dansa, fucka ur och ha en massa roliga lekar.
Och remember folks - det blir inte roligare än vad man gör det!