Jag har funderat länge på det här med svenskars festvanor och det faktum att vi är lite snikna med inbjudningarna.

Oftast blir det ett "Okej då" eller ett "Alltså, vi blir för många".

 

Alkoholens köps individuellt och man delar sällan med sig. 

Utomlands är det helt andra bullar, när jag festade i Frankrike fick alla som ville komma och dra med sig vem de ville.

Nästan alla hade med sig tre flarror vin, en vodka, en whiskey, en skumpa som de langade upp på bordet för alla att dricka.

 

Jag kan tycka att vi svenskar är rätt fjantiga med det där. Om någon har slut på öl så får personen ifråga tigga till sig lite vin av någon som har en full BIB och om någon vill ha med sig en kompis så blir det genast ett jätteproblem.

Varför är vi sådana?

Jag vet inte, jag är själv lite sådan, jag vill ha kontroll på vilka som kommer. Det beror på flera orsaker och jag tänkte presentera dessa nedan.

 

 

Trevliga Tobbe - "Kan jag ta med mig Tobbe? Han är asschysst, jag lovar!" och Tobbe visar sig vara asschysst, men tål inte sprit. Så efter två shottar tequila ser han alla som kastar en blick på honom som potentiella hot och börjar vifta med nävarna. På grund av sitt neandertalar-state är han inte heller lätt att kasta ut, i värsta fall krävs ansamlingar från hela festen, eller ännu värre fabror blå.

 

Kleptoman-Kalle - Som tack för att han fick komma tar han med sig värdens mobiltelefon och ipod (har jag varit med om 2 gånger), går aldrig att spåra efter som han/hon döljer denna tvångstanke väldigt väl.

 

Bekräftelse-Bea - Skapar rabalder genom att stöta på alla upptagna killar, trots det utbredda utbudet av singelkillar, varför? För att hon kan.

 

Gråt-Gabbi - Efter 4 öl börjar tårarna spruta. Det är uppbrottet hon gick igenom för 2 år sedan, hennes jobbiga barndom, att killen inte svarat på hennes sms på 5 minuter, att hon är tjock, att barnen i Afrika svälter. Har hon väl börjat är det nästintill omöjligt att få stopp på denna rinnande kran. Partypooper av värsta sort.

 

Per och hans polare - "Är det okej om jag tar med mig 2 assköna killkompisar?" Ja visst. När han dyker upp utanför dörren har det talet på något magiskt vis multiplicerats med 8 och där står ett tiotal brölande, packade grabbar. Har man lägenhet kan man kika i titthålet och avspisa sällskapet.

Har man villa kan man bara titta på medan mammas antika porslinssamling och annat värdefullt krasas under fyllskallarnas genomfart.

 

Spy-Sofia - Ditsläpad av någon oansvarig person, blott 14 år gammal och har ingen aning om hur många 7.0 skogsbär hennes späda kropp klarar. Hon raglar omkring i myllret av människor och innan någon hinner reagerar har hon spytt ner hela hallen och ligger medvetslös på golvet.

 

Detta är väl anledningen till att man granskar sin gästlista så noga. Vissa människor lite överdrivet mycket, kanske finns inte dessa karaktärer i Frankrike eftersom de druckit vin sen de var 7 år gammal och således är härdade?

 

Fast egentligen, ska man träffa nya människor är det risken man får ta. Kanske borde vi vara lite mer öppna och se till att ha en bra back-upp om någon av dessa gäster dyker upp? Eller bara se till att ha ett rum med bra lås dit man kan slänga in dem?