04:30 ringde min klocka imorse. Omänskligt tidigt, men jag var tvungen att gå ut för att se om jag överhuvudtaget kunde få ut bilen och bestämma om jag skulle bli tvungen att åka tunnelbanan.

Jag fick i alla fall loss Betty boop och kom till jobbet.

 

Ett nöje jag har på morgnarna när jag går upp tidigare än min kära far (vilket är typ alltid) är att lyssna när han pratar i sömnen. Både han och min ena brorsa pladdrar högt och tydligt i sömnen.

Imorse utbrast pappa "Det är den där jävla katten!", vilket inte är så konstigt eftersom den där "jävla katten" präglar vårt liv på ett väldigt negativt sätt, hon är söt men måste ha blivit tappad i golvet av förra ägaren, hade hon varit en människa hade hon blivit inlåst på ett mentalsjukhus resten av sitt liv.

 

Nu bor hon med oss. Yay.

 

Nog om det, nu tog all inspiration slut. Jag tänker bara på barbecueribsen jag ska äta senare idag.