Precis som du ville.
Fattar du inte, fattar du inte att jag är ledbruten, trasig, orkeslös.
Jag orkar inte bråka mer nu, du har fått som du vill, du har lämnat efter dig slamsor av min självkänsla, min styrka och min tro på mig själv.
Jag försöker tala vänligt, jag vill inte att hatet och bitterheten ska äta upp varken dig eller mig. Jag hissade min vita flagga för längesedan, jag bad om ursäkt för mina tillkortakommanden, men du då?
Har du bett om ursäkt för den gången jag låg på badrumsgolvet med dörren låst och grät av rädsla?
Har du bett om ursäkt för alla gånger jag la mig på golvet och störtgrät för att du än en gång ringde mig på fyllan och talade för mig vilken dålig jävla människa jag var?
Har du bett om ursäkt för alla gånger du garvade mig i ansiktet medan ångesten ströp mig?
Gör vad fan du vill med slamsorna som är kvar, jag orkar inte bry mig längre. Det spelar ingen roll hur stort hål du borrar med dina frätande ord, det är redan så stort att det går genom hela mig.
Jag vill inte att hat ska svärta ner minnena, men om det är det du vill får det stå för dig.
Jag tänker aldrig hata dig, men jag hatar dina handlingar.
Jag hoppas bara, innerligt att du någon gång blir lycklig och att du aldrig, aldrig gör detta mot någon annan.
Du sa att du ville att jag skulle straffas, du förstod aldrig att straffet redan hade pågått en lång tid.
Jag förstår inte meningen i att så här långt efteråt, fortfarande trycka ner mig i skorna, fortfarande skicka elaka fyllesms.
Du sa att du önskade se mig brinna i helvetet, jag har redan varit där och vänt.
Jag orkar inte bråka mer nu, du har fått som du vill, du har lämnat efter dig slamsor av min självkänsla, min styrka och min tro på mig själv.
Jag försöker tala vänligt, jag vill inte att hatet och bitterheten ska äta upp varken dig eller mig. Jag hissade min vita flagga för längesedan, jag bad om ursäkt för mina tillkortakommanden, men du då?
Har du bett om ursäkt för den gången jag låg på badrumsgolvet med dörren låst och grät av rädsla?
Har du bett om ursäkt för alla gånger jag la mig på golvet och störtgrät för att du än en gång ringde mig på fyllan och talade för mig vilken dålig jävla människa jag var?
Har du bett om ursäkt för alla gånger du garvade mig i ansiktet medan ångesten ströp mig?
Gör vad fan du vill med slamsorna som är kvar, jag orkar inte bry mig längre. Det spelar ingen roll hur stort hål du borrar med dina frätande ord, det är redan så stort att det går genom hela mig.
Jag vill inte att hat ska svärta ner minnena, men om det är det du vill får det stå för dig.
Jag tänker aldrig hata dig, men jag hatar dina handlingar.
Jag hoppas bara, innerligt att du någon gång blir lycklig och att du aldrig, aldrig gör detta mot någon annan.
Du sa att du ville att jag skulle straffas, du förstod aldrig att straffet redan hade pågått en lång tid.
Jag förstår inte meningen i att så här långt efteråt, fortfarande trycka ner mig i skorna, fortfarande skicka elaka fyllesms.
Du sa att du önskade se mig brinna i helvetet, jag har redan varit där och vänt.
Kommentarer
Trackback