Noll matlust.

Då och då händer det att min medicin stryper matlusten, som nu till exempel.
"Amen guud lyllos dig" säger många. Och visst, går ner i vikt gör man, men det är faktiskt jobbigt när matlusten lyser med sin frånvaro och man måste tvinga i sig mat för att orka.
 
Jag känner ingen hunger, det enda sättet jag känner att jag inte fått i mig mat är en fruktansvärd utmattning.
 
Jag måste tvinga i mig små, små portioner, det kan räcka med 3 tuggor innan det tar stopp och jag inte får i mig mer. Lyckligtvis brukar det gå över efter ett tag, det är bland annat därför min medicin inte får ges till anorektiker, jag skulle lätt kunna gå dygn utan mat, visserligen skulle jag tuppa av till slut, men jag skulle aldrig känna någon hunger eller sug efter mat, då är det väldigt viktigt att man tvingar i sig trots att man egentligen inte vill äta.
 
Här kan man tydligt se skillnaden, innan/efter:
 
 

Kommentarer

Namn Kom ihåg mig?

Mailadress

Bloggadress


Trackback