Det finns en sak som fascinerar och stör mig något enormt i amerikanska TV-serier.

Att kvinnorna aldrig är fula, medan männen kan vara hur feta och ugly som helst, de får alltid en tight kvinna med gudakropp och dockansikte.
Men aldrig har jag sett det omvända.

De få mindre attraktiva kvinnor som förekommer i TV-serier är nästan alltid hushållerskor eller den bittra receptionisten som aldrig lyckas få någon karl.

Och männen är efterblivna karlakarlar som inte kan bre en macka själva, och om de väl gör något storartat som att laga frukost till alla så blir frun alldeles paff och berömmer det handlingsförlamade mannen för sin enastående insats.

Mannen porträtteras som en lätt utvecklingsstörd kåtbock som alltid är sugen. Det förekommer väldigt sällan att det faktiskt är kvinnan som är het på gröten och vill få sig ett skjut, nej hon ligger alltid där fullt påklädd när det är läggdags och himlar med ögonen när mannen börjar talla.

Utseende är inte allt, även om attraktion spelar en stor roll i mötet mellan två människor, men faktiskt så är det så att kvinnor som inte är attraktiva för gemene man mycket väl kan gänga med en hunk och tvärtom med män.
Men att kvinnor aldrig tillåts vara något annat än perfekta medan männen kan vara hur feta/skalliga/håriga som helst, det gör mig faktiskt pissed off.

Och ska vi vara helt ärliga, hade dessa kombinationer förekommit i verkligheten?

Hade han blivit haffad av...


Henne?!

Och hade
Han



Fått med sig henne från krogen?


Eller han, hade han kunnat haffa...


Den här puddingen?


Och den serievärldens enda överviktiga kvinna är naturligtvis hushållerska och crackpundare