... Jag tror fan det!

När jag hörde Avenge Sevenfold med "Buried Alive" som sista låt innan jag svängde in på jobbparkeringen var lyckan total. Eller total är väl att överdriva, just där och då var den det åtminstone.

På fredag ska jag på Ozzy med pappa, på lördag är det strandhäng med Elin och sedan melodifestivalen. Eftersom kompisröstningen har mattats av och svenska folket är kapabla att rösta fram riktiga låtar och inte en brölande conversemupp ska det bli ganska kul att kolla.

I övrigt kämpar jag med allt det som är jobbigt just nu, försöker hålla ångesten i någorlunda schack och det går bra, bara det att min stubin inte riktigt är som den ska vara.
Jag har mycket fint att se fram emot. Igår kramade pappa om mig och sa:
"Snart är vi i Småland du och jag", han har helt rätt, det ser jag otroligt mycket fram emot.

Men så ska jag också försöka leva här och nu, det går bättre än jag trott.