Snubblade förbi Stockholms katthem's hemsida av en slump. Läste lite om vad dem gjorde och kollade på vilka katter de hade inne för tillfället.

 

Jag kan bli så arg på människor som skaffar djur och sedan gör sig av med dem. "Det blev för jobbigt" "det blev för dyrt" eller om djuret har någon olat som inte passar en.

Det verkar skrämmande enkelt att avliva ett djur lite hux flux för olika, ganska obetydliga anledningar.

 

Eller så blir folk allergiska. Det måste komma över en dag för sedan hotas djuret med avlivning om ingen kan ta emot det omgående. Fascinerande.

 

Jag har haft en kanin med miljontals olater. Han pissade överallt, åt upp tapeterna, bet av otaliga laddarsladdar, krafsade på dörren medan jag försökte sova och så vidare.

Inte en enda gång övervägde jag att lämna bort honom eller ännu värre - avliva honom. Den dagen jag väl var tvungen att göra det var en av dom värsta dagarna i mitt liv.

 

Det var nämligen jag själv som gjorde det aktiva valet att skaffa honom. Det är ett djur, han drevs av instinkter och lusten att tugga på saker, det vet alla som skaffar ett djur, samt också hur länge de lever.

 

Om ungarna river ut alla kastruller ur skåpet, målar tusch på väggarna eller har sönder designvasen för 6000 spänn så är det väl ingen som överväger att adoptera bort odågorna?

Skaffar man ett djur får man fanimig ta sitt fulla ansvar fram tills det att djuret självdör. Gör man valet att skaffa ett har man ådragit sig det ansvaret.

 

Det finns väldigt få godtagbara ursäkter tycker jag. Och om det nu absolut inte fungerar så får man ta sig tiden att hitta ett nytt hem, inte bara avliva djuret.

 

Katten som vi har nu är skitjobbig. Hon bits och rivs oprovocerat, jamar och är allmänt schizo. Jag skulle aldrig, aldrig vilja att vi gav bort henne, än mindre avlivade henne. Det är vår katt och hon är just en katt med allt vad det innebär.

 

När jag avlivade min lilla nin efter 10 år tillsammans grät jag så fönstrena skallrade inne på veterinärkliniken och mådde verkligen skit. Jag gjorde det därför att min vän mådde dåligt och hade levercancer.

 

Nej allvarligt nu, tänk igenom djurinskaffande noga och ett tips kan ju vara att kolla upp innan om man är allergisk genom att vara mycket bland pälsdjur. Skulle det absolut inte fungera av något skäl så är det ditt förbannade ansvar att se till att djuret får ett nytt hem, istället för att av rena lathetsskäl gå till veterinären för en spruta och sedan dumpa din gamle vän som medicinskt avfall.