Jag tror aldrig jag har bölat så mycket under ett år. Och jag som nästan aldrig gråter, jag brukar istället få en tryckande, strypande ångest vilket är 111 gånger värre. Tror jag. Det hade jag förvisso också i kombination med allt bölande.

 

Det var helt vedervärdigt jag mådde under vissa perioder på grund av en orsak, jag har sällan tvivlat på mig själv så mycket, men jag gav mig fan på att jag skulle ta mig igenom även detta och det gjorde jag ju.

 

Envishet har präglat 2012. Trots ständiga backlashes har jag vägrat ge upp och tro. Samma sak gäller körkortet. Sex uppkörningar tog det och hela mitt sparkonto åts upp av körlektioner och ständiga uppkörningar, men till slut gick det - och så är det ju, men ibland kan det vara nästintill omöjligt att finna styrkan till att fortsätta.

 

Jag visste så väl att allting skulle ordna sig om jag bara kunde förmå mig att sätta den ena foten framför den andra och jag hade alldeles rätt.

 

Men 2012 har jag levt och sakta men säkert börja lyssna på mig själv, den rösten som var kraxande hes och ovan att göra sig hörd ett tag lärde sig snart att tala tydligare.

 

Arbetet med mig själv var viktigare än någonsin och det kommer att fortsätta även nästa år.

Här följer en summering:

 

Den stora dumpmånaden! Folk blev dumpade till höger och vänster. Jag blir fast anställd för första gången i mitt liv, min hand sväller upp och jag gör min femte misslyckade uppkörning.

Jag börjar på ridskola men slutar tvärt eftersom ridläraren sög.

 

Jag inhandlar min första egna dator, jag går på en av mina livs värsta begravningar för en person som gick bort alldeles, alldeles för tidigt. Jag blir utsatt för bedrägeri och gärningsmännen lyckas plocka ut hela min lön, fastnar på övervakningskameror men är fortfarande inte ditsatta (svensk polisverksamhet i ett nötskal)

 

I mars tar jag äntligen mitt körkort på sjätte försöket! Lyckan är total. Jag bokade även en resa till Lissabon.

 

 

 

 

Jag åker för första gången utomlands själv, vilket går bra trots oroliga miner från höger och vänster, möter en massa spännande människor och får liksom ett kvitto på min egen självständighet.

 

 

 

I maj blir jag bilägare, ser Ozzy live och tar årets första dopp

 

 

Jag mår ganska dåligt över lag, med firar ett regnigt midsommar i Småland och hade på kuppen sönder min trotjänare HTC.

 

 

 

Jag har semester för första gången sedan jag började jobba efter gymnasiet. Jag åker till Småland med John och platsyrran som jag då kom närmare, hade en helt awesome kräftskiva och åkte på min första långtur med Bettan. Sträckan Stockholm-Örebro-Örebro-Falköping avverkade jag helt själv!

Spenderar mestadelen av semestern med familjen och min bror.

Jag får reda på att min älskade syssling ska få barn!

 

 

 

Jag har den bästa födelsedagen på länge och får dessutom spendera den med min moster.

 

 

Får delta i en jättelyckad kräftskiva hos min plastsyster och skapar min höstlista med saker jag ser fram emot, i syftet att inte bli höstdeppig.

 

 

 

Jag och min älskade syster åker till Biarritz tillsammans, vilket i vanlig ordning när vi reser blir en riktigt rolig resa. Jag får öva på min ringrostiga franska.

Jag åker på mitt livs första konferens!

 

 

 

Jag går på Halloweenfest för första gången sedan jag var 10, en ganska stillsam månad men jag har undsluppit en höstdepression för första gången på länge och trivs riktigt bra med livet.

 

 

Ännu en bra månad, jag börjar träna med PT som jag gav mig själv i födelsedagspresent, jag köper alla julklappar innan den första december och kan njuta av julen utan att stressa och får spendera julen med hela familjen samlad.

Blir pruttfull på nyår men ändå lycklig.